=(

Jag håller på att gå in i väggen igen. Denna gång finns det ingen där för att stötta mig... Jag har sådan jävla ångest varje gång jag ska åka hem till transtrand för attjag mår så jävla dåligt där, försöker hitta på anledningar för att inte behöva åka dit, men det finns inte alltid en lösning... Min mage och magkatarren börjar spöka varje gång jag åker dit. Vissa gånger mer än andra.
Det enda jag får höra där är att den enda lösning på mitt liv är att jag flyttar hem, och jag vill inte, jag vägrar! Men ingen stöttar mig. Mamma har alltid funnits där och trott på allt jag gjort men det enda hon säger nu är att jag aldrig kommer att klara av att hitta nån annanstans att ta vägen. Tro på mig för i helvete! Jag trodde att hon var bättre än så, att hon faktiskt stod på min sida, men ack så fel jag hade.
Jag vill försvinna härifrån nu. låt mig bara slippa.... jag ber...
Allting är föör komplicerat, och allting händer på en och samma gång och jag står inte ut!