Can't take it anymore...

Ja, det är nog sant så som du sa; jag låter livet springa ifrån mig, men jag orkar inte bry mig längre. Jag har ingenting att leva för längre känns det som, och jag är ensammast i världen. Jag vet inte vad jag ska göra... Jag låser in mig här i lägenheten och går inte ut om jag inte måste. Jag har tappat lusten till allting och det känns som om jag lika gärna kan skita i allting...


Om ni är trötta på mitt tjat så ber jag er att sluta läsa på en gång! Jag har inte bett er att läsa detta och jag har inte bett er att bry er... Jag skriver bara för att det är skönt att få ur sig det mesta! Och om ni inte vill höra så behöver ni inte gå in på min blogg alls eftersom det förmodligen inte är sista gången jag skriver något negativt. Jag ÄR negativ! Jag vet.
Vissa av er tänker säkert; "men herregud, så farligt kan det väl inte vara!" Nej, men då kan ni ju testa sätta er in i samma situation som jag är i då! Och ja, det är säkert mitt eget fel att jag är i den men vad fan skulle jag ha gjort?? Det är inte så jävla lätt som ni tror!! Ni tror säkert att jag har gjort detta med flit... Javisst. SÄKERT!! För jag vill ju inget hellre än att må dåligt liksom! (eller inte)


Jag blir så jävla less på allt!

(och helst på er som säger att ni är mina vänner men hör aldrig av er eller nånting även om ni vet att jag mår piss!)